Stockholm, Stockholm...

Så i lördags var det då äntligen dags för Sago- och Fantasyhelgen att ta sin början och ni anar inte hur nervös jag var. Det var rent hemskt, faktiskt, men som tur var hade jag hela familjen med mig och de är ganska duktiga på att peppa mig. Trots allt har de ju känt mig i några år och vet ungefär vad jag behöver höra för att inte känna mig som ett kasst litet vrak som inte klarar av någonting.

Vi anlände till Stockholm redan på fredagen. Planet var försenat en timme, men som tur var flög vi till Arlanda, vilket i alla fall innebar att det inte var inställt (som till Bromma Flygplats). Mamma och jag ägnade väntetiden åt att fundera över vilket avsnitt i boken som jag skulle läsa högt, och kom fram till ungefär samma som jag läste när jag var och pratade med eleverna på Fridasroskolan, här i Eslöv.

Väl framme i Stockholm var det ganska mycket snö, fast inte så stor skillnad från här hemma, faktiskt. Däremot var det mycket, mycket kallare. Hu! Och jag som tyckte att jag hade mycket på mig när jag hade laddat upp med strumpbyxor, byxor utanpå, extra sockar, långärmad T-shirt och varm stickad tröja utanpå det! Dock fick man upp värmen när vi gick rundor för att leta efter hotellet. Ganska dumt, vi hade det runt hörnet hela tiden och missade det ändå.

Resten av fredagseftermiddagen ägnades åt att traska runt i Stockholm City och titta på alla fina julskyltningar (bland annat NK:s – kan det blir mer juligt?). Dessutom smakade vi McFlurry Toblerone på McDonald's - vilket inte precis var någon smaksensation. Fast det var värt det att se minen på den tjej som betjänade oss. För vem äter egentligen glass när det är tio minusgrader ute?

Lördagen kom och jag kunde knappt äta någonting av den fina bufféfrukosten eftersom jag var så nervös. Vi begav oss till Historiska Museet och där släppte nervositeten något när jag träffade några från förlaget som var där och de visade mig var jag skulle vara och så. Det kändes lite lugnare och dessutom var rummet inte så stort som jag i min fantasi hade målat upp det. Istället var det ganska litet och bänkarna var ställda i en ring så att det påminde mer om en sagostund än ett föredrag, vilket kändes tryggt och bra.

Så hur gick då föredraget? Jo, det gick nog bra ändå. Jag var – som sagt – väldigt nervös och pratade nog ganska snabbt i början, plus att jag helt plötsligt får ett väldigt… Uttrycksfullt kroppsspråk, när jag ska prata inför andra. Fast det lugnade som tur var ner sig efter ett tag och jag tror ändå att jag klarade det ganska bra. För att bara vara tjugo år och helt ovan vid sådant här, så ska man nog vara nöjd.

Efter anförandet var det dags för signering på det nystartade köpcentret Bromma Blocks (eller ja, nystartade och nystartade, det hade öppnat i augusti, tror jag). Vi tog taxi dit och sedan hann jag även gå runt en liten stund med min familj innan det var dags för signeringen på Akademibokhandeln. De hade ställt fram ett litet bord till mig där böckerna låg i små travar och så hade de satt upp en skylt med mitt namn och allt. Och de var väldigt trevliga allihop. Flera av dem köpte själv varsin bok att ge bort till släktingar och småsyskon, och sedan som tack för allting fick jag ett presentkort av dem! Ett presentkort på Akademibokhandeln… Jag kunde inte få en bättre present i dessa juletider!
Fast ja, som sagt, signerandet. Det gick bra. Jag var strategiskt placerad på en plats där många människor gick förbi, så det blev några böcker ändå. Kul!

På söndagen var det dags igen, och det värsta var att det inte kändes mindre läskigt bara för att det var andra gången. Fast det gick. Och det gick nog ganska bra också. Plus att jag fick lite fler lyssnare/åskådare den här gången! Bland dem en man som gav mig jättebra feed back efteråt och så författaren Kim M Kimselius! Hon hamnade hos mig på grund av ett rent misstag (om du vill läsa om hur Kim beskrev vårt möte, klicka här), men det var verkligen roligt att hon gjorde det för hon gav mig också några goda råd inför framtida anföranden. Dessutom bytte vi böcker efteråt och jag valde Svarta Döden, en av Kims böcker som handlar om pesten i Florens. Det ska bli intressant att läsa när jullovet snart tar sin början!

Och efter det… Var det över. Jag och familjen fick småspringa till tunnelbanan och sedan bar det av hemåt igen. Trött, men nöjd var jag och kände att jag var tvungen att belöna mig själv med att se säsongsfinalen av Merlin, säsong tre. Så bra den var! Åh, kan inte 2012 komma NU? (Det är nämligen då den fjärde säsongen ska komma ut…)

Fast det är inte slut här. Nu är det intensiv skola som gäller och sedan, på fredag morgon, bär det av till Stockholm igen. Då ska jag gå på julfest på Författarnas Hus, som anordnas av BUS, Sveriges Författarförbunds barn- och ungdomssektion. Ingen rast och ingen ro, men ni anar inte hur kul jag har!

Hoppas att ni har det lika bra och tack än en gång till alla er som kom och lyssnade på mig!


P.S. I och med mitt föredrag – som handlade om allting angående mig och boken, till största delen processen från idé till färdig bok – kom jag till att tänka på att jag inte har fullföljt min lilla serie inlägg där jag beskrev hela min resa (för att läsa de övriga, klicka här, här, här och här). Så jag tänkte jag nog ska fortsätta dessa inlägg, så fort jag får tid till det. Jullovet, kanske?

Kommentarer

  1. Hej Emma, jättekul att läsa om din helg. Njut! Du är bara debutant en gång! Lycka till! Kram från Kim

    SvaraRadera
  2. Ohlala! Presentkort på Akademibokhandeln tackar man inte nej till! Jag kan bara föreställa mig hur det känns att prata inför så många människor. Jag hade också varit dödsnervös. Det är så hemskt! Fast att du våga göra det är ju ett bra tecken. Till slut kommer det kännas som den mest normala grejen på jorden - eller? Känns som man måste göra det ofta. Så lärare kan ju knappast ha scenskräck!

    2012?! Hur kan du längta tills det året? Vi kommer alla dö då! :o Hahaha! ^^ Jag har läst lite i din bok. Fast jag har inte kommit så långt. Vet inte när jag tänkte läsa ut den :D Men den är spännande hittills!

    SvaraRadera
  3. Kim: Tack så mycket! Kram!

    Alex: Nej, verkligen inte! :D Haha, ja, du anar inte hur nervös jag var. Men jag hoppas ju på att det ska gå bättre och bättre för varje gång och att det till slut ska kännas helt okej. Allting handlar ju egentligen bara om övning! :)

    Hahahaha! Jo, men det är ju då Merlin kommer ut! Det är nästan värt att dö bara för att få se ett avsnitt till! :P

    Och vad kul att du gillar boken! Känn ingen press, men hör gärna av dig när du läst ut den! :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg