Seeing is believing*

Idag städar vi ut julen. Granen packas ner i en svart sopsäck och trots att den har varit precis så gnistrande vacker som bara en julgran kan vara är det ganska skönt, för den har luktat kräk de senaste dagarna. Adventsljusstakarna, stjärnorna och tomtarna åker ner i jullådan, men ljuset kommer jag att sakna. Ännu har vi några mörka månader kvar innan våren kommer med sin skira grönska och det spröda ljuset som värmer kinderna när jag går Ellingerundan längs med järnvägen och önskar att jag var bra på att fotografera.

På torsdag har jag min sista tenta i religionsvetenskapskursen och jag vet inte vad jag ska läsa på mer, vilket både känns bra och lite oroväckande. Det ska bli så skönt när den är över, för även om julen har varit en härlig och välbehövd paus från den ovanligt hektiska hösten så har den funnits där i bakhuvudet hela tiden. Den hemska tentan. Samtidigt kommer det att kännas lite sorgligt när kursen är över. För intressant har den varit och många frågor har den ställt. Jag har insett att etik är bland det mest spännande som finns (något som jag anade att jag skulle tycka innan, och som verkligen stämde!) och just nu surrar det så många idéer runt i huvudet som jag för tillfället inte riktigt har någon aning om vad jag ska göra av. Fast användas ska de, det gäller bara att komma på till vad.

Den här våren ska bli lite annorlunda mot hösten. Jag ska plugga hemifrån, två distanskurser – en i barnlitteratur och en i skräck- och romantiklitteratur – och så ska jag skriva. En hel vår ska alltså gå i romanernas tecken, och för första gången på väldigt, väldigt länge ska jag inte göra annat än att läsa böcker som jag har gått och suktat efter, och skriva allt det där som jag har varit tvungen att klottra ner i marginalerna i mina anteckningsböcker i brist på skrivtid vid datorn. Behöver jag betona hur underbart det ska bli?

Fast först måste tentan förstås klaras av. Återkommer efter den!


* Titeln på år 2011:s första inlägg är namnet på en av de instrumentala låtarna på soundtracket till den väldigt söta julfilmen Polarexpressen. Mitt farväl av julen för den här gången, plus att den passar väldigt bra när man pluggar religionsfilosofi (vilket jag nog borde göra just nu, trots att det känns bra). För är det verkligen så att något kan existera, utan att vi kan se eller röra vid det?

Kommentarer

  1. Hoppas att tentan går bra! :)

    Jag är lite avundsjuk på att du ska läsa en kurs i skräck- och romantiklitteratur. Låter jätteroligt och intressant :)

    SvaraRadera
  2. Tack, ja, nu är det två timmar kvar sedan gäller det. :)

    Haha, ja, jag hoppas verkligen att det blir lika roligt som jag tror. Har en mängd spännande litteratur med på listan, kommer nog att berätta lite om det här på bloggen! :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg